Startsida | Verksamhet | Egeninitierade granskningar | Jämställt uttag av föräldrapenning
Jämställt uttag av föräldrapenning
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) beslutar att genomföra en granskning av reformer som syftar till att uppmuntra ett jämställt uttag av föräldrapenningen.
Bakgrund
När föräldrapenningen infördes i Sverige 1974 var det den första i världen där både kvinnor och män kunde få ersättning för vård av barn. Ett jämställt uttag av föräldrapenningen betraktades redan från början som ett viktigt mål.
Tre reformer har genomförts som uttryckligen syftar till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Dessa är:
Införandet av trettio reserverade SGI-dagar i föräldrapenningen för barn födda från och med den 1 januari 1995. När dessa infördes individualiserades också föräldraförsäkringen, vilket innebar att vårdnadshavarna tilldelades hälften av dagarna var vid gemensam vårdnad. Om någon av parterna vill använda mer än hälften av de sammanlagda dagarna måste den andra överlåta sina dagar.
För barn födda från och med den 1 januari 2002 utökades antalet reserverade SGI-dagar från 30 till 60. Samtidigt förlängdes antalet föräldrapenningdagar på SGI-nivå från 360 till 390.
Föräldrar med gemensam vårdnad till barn födda efter den 30 juni 2008 kan under vissa förutsättningar erhålla en jämställdhetsbonus. Förenklat innebär reformen att ju mer jämnt föräldrarna delar på SGI-dagarna (när båda föräldrarna nyttjat sina två reserverade månader) utgår en bonus på 100 kronor per dag, under förutsättning att den förälder som inte uppbär föräldrapenning när bonusdagarna uppstår antingen förvärvsarbetar eller studerar.
Syftet med projektet
Syftet med projektet är att undersöka i vilken utsträckning reformerna lett till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen under barnens två första levnadsår. Resultaten ligger till grund för en diskussion om hur olika typer av incitament i föräldrapenningen påverkar fördelningen av föräldrapenninguttaget.
Att begränsa analysen till de två första åren av barnets levnad beror på att det är under denna period uttaget av föräldrapenning är som mest intensivt, och därför kan antas ha störst långsiktig effekt för såväl anknytning mellan barn och förälder som långsiktiga effekter för position på och anknytning till arbetsmarknaden.
Resultaten redovisas dels för samtliga föräldrar, dels för delgrupper där föräldrarna är indelade efter bland annat ålder och utbildningsnivå.
Resultatet av granskningen redovisas kvartal 1 2012.
Tidigare publicerat inom samma område
Working Paper"What are the effects of reforms promoting fathers’ parental leave use? (Working Paper 2010:3)
Författare: Mats Johansson och Ann-Zofie Duvander
Kontaktperson: Mats Johansson 08-58 00 15 42