Startsida | Verksamhet | Egeninitierade granskningar | Analys av perioddata inom föräldraförsäkringen
Analys av perioddata inom föräldraförsäkringen
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har beslutat att genomföra en analys av hur olika grupper föräldrar disponerar sin föräldraledighet.
Bakgrund
När föräldrapenningen infördes i Sverige 1974 var det den första i världen. Sverige har en mycket generös föräldraförsäkring som kan användas flexibelt. De 480 dagarna med ersättning kan användas upp till barnet är 8 år och på grund av möjligheten till obetald ledighet under 18 månader per barn och förälder kan de 480 dagarna räcka ännu längre om föräldrarna accepterar en lägre ersättningsnivå än dagersättningen på 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (upp till 10 basbelopp). Dessa regler gör att vi inte kan dra säkra slutsatser om hur länge en person varit föräldraledig genom att endast använda uppgifter om föräldrapenningdagar. Detta gäller särskilt mammans uttag då det är vanligare att hon använder strategier för att förlänga ledigheten (Riksförsäkringsverket, 2004), men troligen i ökande grad även pappans ledighet.
Det vanligaste momentet av osäkerhet är troligen en underskattning av tid hemma då föräldrapenning tas för färre än de 7 dagar som är möjliga per vecka föräldraledighet. En överskattning är också möjlig då en del föräldrar tar föräldrapenning som inkomstförstärkning på en vardag och sedan helgdagarna vilket ger tre dagar föräldrapenning men endast frånvaro från arbete i en dag. Vidare kan det vara tveksamt att i forskningssyfte klassa föräldrapenninguttag i samband med förlängning av semester, eller exempelvis julhelg som likvärdigt med föräldrapenninguttag för att vara hemma med ett barn som ej än börjat förskola, dvs det vi vanligtvis ser som föräldraledighet.
Det finns flera anledningar till att skapa ett bättre mått på föräldraledighetslängden. Effekten av föräldraledighet på arbetskraftsutbudet bör nämnas främst. På individnivå är det av intresse hur variationen ser ut gällande arbetsmarknadsavbrott mellan olika grupper av föräldrar, inte bara mellan mammor och pappor utan även mellan föräldrar med olika arbetsmarknadsanknytning, utbildning, inkomst etc. Det är också viktigt att så väl som möjligt mäta längd på ledighet för att kunna analysera konsekvenserna av föräldraledighetslängd på bland annat fortsatt barnafödande, karriär och inkomstutveckling. Vi behöver också ett bra mått på föräldraledighetslängd för att sätta detta i relation till andra typer av avbrott i förvärvsarbete. Dessutom behövs föräldraledighetslängd för att jämföra längd på förvärvsavbrott i samband med internationella jämförelser. För försäkringen är det av intresse att veta vilka föräldrar som utnyttjar dess flexibilitet, en del av försäkringen som ger stora administrativa kostnader.
Syfte
Projektet syftar till att ta fram grundläggande beskrivningar av föräldraledighetslängden hos män och kvinnor. Detta kommer att besvara frågor av typen: Hur lång är föräldraledigheten för olika grupper av föräldrar? Hur vanligt är det att vara föräldraledig i flera episoder? Vilka grupper sprider mest på sina föräldrapenningdagar och vilka sparar dagar för senare användning? Kan man hitta olika mönster av användning?
Resultatet ska redovisas kvartal två 2012.
Projektledare Ann-Zofie Duvander tel: 08-58 00 15 80