Startsida | Publikationer/ISF-rapporter | ISF-Rapporter

ISF-Rapporter

Här hittar du rapporter som publicerats av Inspektionen för socialförsäkringen. Våra rapporter kan laddas ned som PDF-fil. Kontakta ISF om du önskar rapporter i tryckt version.

Telefon: 08 - 58 00 15 00
Fax: 08 - 58 00 15 90
E-post: registrator@inspsf.se

 

Effektiviteten i socialförsäkringsadministrationen 2003 – 2010 - Med fokus på Pensionsmyndigheten (Rapport 2011:20)

År 2010 bildades Pensionsmyndigheten genom en sammanslagning av Premiepensionsmyndigheten (PPM) och pensionsadministrationen på Försäkringskassan. Ett av syftena med att bilda den nya myndigheten var att effektivisera administrationen av pensionsförmånerna. Effektiviteten i socialförsäkringsadministrationen som helhet, det vill säga Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten sammantaget, har snarare minskat än ökat efter den nya myndighetsindelningen. Så här långt kan förklaringen vara kortsiktiga störningar som är naturliga i samband med en förändrad myndighetsindelning av detta slag.

Att samsas om systemen (Rapport 2011:19)

Sedan den 1 januari 2010 administrerar Pensionsmyndigheten ålderspension och relaterade förmåner. Tidigare var administrationen delad mellan Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten. Den beställar-utförarmodell som myndigheterna tillämpar omfattar utbetalningstjänster och fordringshantering samt it-tjänster som stödjer processen för handläggning och utbetalning av pensioner och pensionsrelaterade förmåner. Dessa tjänster är avgörande för att Pensionsmyndighetens verksamhet ska fungera. I denna granskning studeras drivkrafter och hinder med den beställar-utförarmodell som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan tillämpar. I rapporten lämnas även rekommendationer till åtgärder på kort och lång sikt som kan vidtas för att undanröja hinder och ta tillvara förbättringspotential.

Kontrollen av tandvårdsstödet (Rapport 2011:18)

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Försäkringskassans kontroller av utbetalningar från det nya tandvårdsstödet, som infördes den 1 juli 2008. För Försäkringskassan medförde denna reform en övergång från förhandsprövningar till en automatiserad handläggning med efterhandskontroller. Reformen genomfördes under viss tidspress, vilket bland annat ledde till att IT-utvecklingen inte ägnades den tid som hade varit önskvärd för en så omfattande reform.

Granskningen visar att kontrollen brister i flera avseenden. Även med beaktande av de ogynnsamma förutsättningarna för själva reformarbetet skulle kontrollarbetet i dag kunna bedrivas effektivare. Efterhandskontrollerna brister i både urval och uppföljning. De är i nuläget inte lönsamma. Kontrollintensiteten är låg och påverkas inte av att fel upptäcks. Kostnaden för den som upptäcks ha begått fel är dessutom låg. Sammantaget måste risken för överutnyttjande därför bedömas som hög. ISF lämnar i rapporten konkreta förslag på hur kontrollverksamheten skulle kunna effektiviseras.

 

Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna (Rapport 2011:17)

Tidiga initiativ i form av utredning och rehabiliteringsinsatser anses allmänt som en viktig byggsten i den nya aktivare sjukskrivningsprocessen. Ett tidigt agerande kan ha förtjänster men förutsätter att varje person får rätt insats. Vissa grupper av sjukskrivna blir med stor sannolikhet hjälpta av tidiga insatser, medan andra tvärtom riskerar att gå in i en sjukroll och drabbas av en inlåsningseffekt. Rapporten bygger på ett experiment som genomfördes vid Försäkringskassan 2007 i samarbete med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). I experimentet fick en behandlingsgrupp hjälp tidigare i sjukfallet än en kontrollgrupp. Hjälpen bestod av en s.k. Sassam-kartläggning och ett avstämningsmöte, som båda syftar till att öka möjligheterna att återgå i arbete.

En tidigareläggning av Försäkringskassans insatser i sjukskrivningsprocessen gjorde att sjukfrånvaron och övergången till sjuk- och aktivitetsersättning ökade. Inlåsningseffekten dominerar därmed.

 

Graviditetspenning och sjukpenning vid graviditet - Tillämpningen av lagstiftningen (Rapport 2011:16)

ISF har granskat tillämpningen av lagstiftningen för sjukpenning och graviditetspenning avseende kvinnor med graviditetsrelaterade besvär enligt uppdrag från regeringen. För att besvara uppdraget har en registerstudie, en granskning av sjukpenning- och graviditetspenningakter samt en genomgång av domar genomförts.

Den huvudsakliga slutsatsen av granskningen är att det finns flera problem avseende tillämpningen av graviditetspenning vilka medför att fler kvinnor borde kunna beviljas graviditetspenning.

 

Beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv (Rapport 2011:15)

Grundtanken bakom arbetsskadeförsäkringen är att den som råkar ut för skada eller sjukdom i arbetet inte ska drabbas ekonomiskt. Det är sedan länge känt att beviljandegraden för kvinnor inom arbetsskadeförsäkringen är lägre än den för män. Mot denna bakgrund har ISF fått regeringens uppdrag att undersöka om det finns osakliga skillnader i besluten eller i den process som leder fram till beslut. Föreliggande rapport redovisar uppdraget.

Granskningen visar att skillnaderna mellan män och kvinnor kvarstår. Orsakerna till detta finns både inom och utom Försäkringskassans ansvarsområde. Yrke är den viktigaste faktorn, men eftersom yrkesvalen är könssegregerade, får detta effekter på beviljandegraden för kvinnor och män.

 

Stöd för utvärdering av samordningsförbundens insatser (Rapport 2011:14)

För att underlätta återgång i arbete bedrivs samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommuner. Sedan 2004 finns en möjlighet att bedriva verksamhet inom ramen för samordningsförbund. ISF har i en tidigare rapport (2010:2) konstaterat att kunskaperna om effekterna av samordningsförbundens insatser är dåliga, då få regelrätta utvärderingar har gjorts. I rapporten konstateras att nuvarande ordning med ett decentraliserat ansvar för utvärderingen har små förutsättningar att fungera och att det därför bör koncentreras. En förutsättning för framgångsrika utvärderingar är också att tillgången på individdata förbättras. De rättsliga förutsättningarna för detta behöver utredas närmare.

 

Uppföljning av sjukskrivningsmiljarden 2010 (Rapport 2011:13)

För att råda bot på observerade brister i sjukskrivningsprocessen har staten under ett antal år tecknat överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting rörande statligt stöd till olika förbättringsåtgärder inom hälso- och sjukvården. Denna så kallade sjukskrivnings¬miljard har knutits till vissa villkor dels beträffande åtgärder som vidtas inom landstingen, dels utvecklingen av den faktiska sjuk¬skrivningen. Regeringen har givit ISF i uppdrag att följa upp verksamheten inom ramen för sjukskrivningsmiljarden.

 

Bidragsbrott och skattebrott - Välfärdens dubbla kriminalitet (Rapport 2011:12)

Rapporten behandlar vad som bör beskrivas som relativt kvalificerad brottslighet och ger flera uppslag till fortsatt analysarbete inom området felaktiga utbetalningar. I det avslutande kapitlet presenteras också områden inom vilka förebyggande och brottsbekämpande åtgärder bör vidareutvecklas för att motverka felaktiga utbetalningar.

 

Gruppkonsultationer - En undersökning om den nya arbetsmetoden inom den försäkringsmedicinska verksamheten (Rapport 2011:11)

År 2009 förändrades formerna för försäkringsmedicinskt stöd i handläggningen av sjukförmåner inom Försäkringskassan. Bland annat infördes en ny metod – försäkringsmedicinsk konsultation i grupp. I gruppen deltar försäkringsmedicinska rådgivare (FMR), försäkrings- specialister och flera handläggare.

ISF har genomfört fokusgruppsintervjuer och en enkätundersökning för att ta reda på hur deltagarna uppfattar den nya arbetsmetoden. Tanken är att denna rapport ska kunna ge ytterligare underlag för det utvecklingsarbete som pågår inom Försäkringskassan.

 

Unga med aktivitetsersättning - Den senaste utvecklingen och hypoteser om orsakerna till utvecklingen (Rapport 2011:10)

Antalet unga med aktivitetsersättning har ökat kraftigt de senaste tio åren och uppgick 2010 till mer än 30 000 personer. Huvudorsaken bakom det ökade inflödet är ett ökande antal ungdomar med företrädevis psykisk funktionsnedsättning som får ersättning för förlängd skolgång. Vissa tillskriver denna utveckling externa orsaker i samhället utanför skolan, medan andra menar att orsakerna står att finna bland regler och incitament inom skolan.

Understrykas bör att utvecklingen också har positiva inslag. Tiden med ersättning har kortats, och allt fler som lämnar ersättningen går också ut i arbetslivet.

Optimering av kontrollinsatser - exemplet tillfällig föräldrapenning (Rapport 2011:9)

Den analysmodell som har tillämpats i arbetet är ursprungligen utvecklad för att dimensionera skattekontroller. Modellen har här tillämpats på tillfällig förädrapenning för vård av barn. Analysen visar att modellen är användbar på området och att betydande besparingar kan göras om kontrollerna inriktas i enlighet med resultaten. En huvudslutsats är att nuvarande kontrollinsats med all sannolikhet är felfördelad; en kontroll också hos arbetsgivaren är angelägen. Effekterna av en sanktionsavgift på överutnyttjandet har också undersökts och visat sig vara positiva.

 

Försäkringskassans tillämpning av den nya sjukskrivningsprocessen, Huvudrapport (Rapport 2011:4)

Den 1 juli 2008 och den 1 januari 2010 infördes nya regler i sjukförsäkringen för att effektivisera sjukskrivningsprocessen och få till stånd tidiga insatser för att i högre grad ta till vara arbetsförmågan. I regleringsbrevet för 2010 fick Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att granska om de nya reglerna fått genomslag i Försäkringskassans tillämpning och om de tillämpas rättssäkert, likformigt och effektivt.

Denna huvudrapport sammanfattar resultaten från de fyra projekt som genomförts inom ramen för uppdraget:

  • Bedömning av arbetsförmåga vid de fasta tidsgränserna (ISF Rapport 2011:5)
  • Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen (ISF Rapport 2011:6)
  • Beslut om sjukersättning (ISF Rapport 2011:7)
  • Styrning i Försäkringskassan (ISF Rapport 2011:2)

Sammanfattningsvis visar rapporterna på följande:

  • I vissa avseenden har handläggningen påverkats positivt genom att de nya reglerna har underlättat en mer aktiv sjukskrivningsprocess. De fasta tidsgränserna har underlättat kommunikationen med de försäkrade och renodlingen har fått genomslag i vad som dokumenterats
  • Rehabiliteringskedjan har inte fått fullt genomslag i tillämpningen
  • Undantagsbestämmelserna i sjukskrivningsprocessen tillämpas i begränsad omfattning
  • Renodlingen har fåttt genomslag i vad som dokumenterats
  • Otillräckliga och svårförståeliga motiveringar av bedömningar och ställningstaganden
  • Det förekommer skillnader mellan grupper av Lokala Försäkringscenter
  • Rutinerna för övergången inte ändamålsenligt utformade utifrån individens behov
  • Processen för övergång till Arbetsförmedlingen kommer igång för sent
  • Delar av Försäkringskassans styrning riskerar att leda fel

Beställ/ladda ned

Beslut om sjukersättning (Rapport 2011:7)

Granskningen visar bland annat att det förekommer omotiverade skillnader mellan lokala försäkringscenter (LFC). Av granskningen framgår också att de bedömningar som Försäkrings- kassan gör alltför ofta inte är motiverade så att det går att förstå skälen för beslutet, varken för de försäkrade eller för utomstående.

Rapporten är en delrapport till Försäkringskassans tillämpning av den nya sjukskrivningsprocessen - Huvudrapport (ISF Rapport 2011:4).

Rutiner för övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen (Rapport 2011:6)

Granskningen visar att få sjukskrivna som befinner sig i rehabiliteringskedjan deltar i kontaktmöte, avstämningsmöte eller överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen. Rutinerna som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att ta fram för att underlätta övergången från sjukförsäkringen till insats via Arbetsförmedlingen är aktuella först för dem som lämnar sjukförsäkringen därför att ersättningen upphört.

Övergångsrutinerna speglar i första hand ett myndighets- och handläggarperspektiv.

Handläggarna uppger att de som lämnar sjukförsäkringen oroar sig för ekonomin, och överlämningsmötet handlar nästan enbart om försörjningen i stället för om planeringen av insatser hos Arbetsförmedlingen. 

Rapporten är en delrapport till Försäkringskassans tillämpning av den nya sjukskrivningsprocessen - Huvudrapport (ISF Rapport 2011:4).

Bedömning av arbetsförmåga vid de fasta tidsgränserna (Rapport 2011:5) 

 Granskningen visar att de nya reglerna med prövning av arbetsförmågan vid fasta tidgränser inte har fått fullt genomslag i tillämpningen.

Genom att granska den så kallade DoA-­registrering som gjorts i de ärenden vars akter har granskats kan ISF konstatera att överensstämmelsen mellan dessa registreringar och dokumenterade bedömningar i akterna endast är 70 procent. Det är angeläget att registret och de dokumenterade bedömningarna i akterna harmonierar.

Rapporten är en delrapport till Försäkringskassans tillämpning av den nya sjukskrivningsprocessen - Huvudrapport (ISF Rapport 2011:4).

 

Försäkringskassans hantering av underlag för beslut om sjukpenning (Rapport 2011:8)

ISF har granskat Försäkringskassans underlag för beslut om sjukpenning. Granskning har visat att i de knappt 400 granskade sjukpenningärendena uppfyller drygt 13 procent av de medicinska underlagen de krav på tillräcklig kvalitet. Även om man ser till allt det underlag som handläggaren har tillgång till för beslut om sjukpenning, är kvaliteten i beslutsunderlagen oacceptabelt låg.

ISF har i rapporten lämnat förslag på åtgärder som Försäkringskassan bör vidta för att uppnå korrekta och rättssäkra beslut om sjukpenning.

 

Handläggningstider i Försäkringskassans omprövningar (Rapport 2011:3)

ISF har granskat Försäkringskassans omprövningsverksamhet med speciellt fokus på handläggningstider. Försäkringskassan har haft svårt att hålla den rekommenderade handläggningstid på sex veckor som är etablerad sedan länge. Syftet med föreliggande granskning har varit att undersöka vilka faktorer som låg bakom de långa handläggningstiderna under framför allt hösten 2009 och vilka åtgärder som Försäkringskassan har vidtagit för att komma till rätta med problemen.

Vissa externa faktorer har bidragit till de långa handläggningstiderna men orsakerna finns huvudsakligen bland faktorer som Försäkringskassan själv rår över. Problemen löstes i huvudsak genom ökad bemanning och omfördelning inom myndigheten.

Enligt ISF:s bedömning bör ytterligare förbättringar kunna åstadkommas genom utveckling av prognosverktygen, snabbare indikationer på ökande inflöden och förberedda handlingsplaner för de situationer då tillströmningen av ärenden ökar.

 

Styrning i Försäkringskassan (Rapport 2011:2)

Granskningen ger en översiktlig bild av hur styrningen generellt ser ut i Försäkringskassan. En fördjupning görs rörande styrningen av lokala försäkringscenters arbete med sjukförsäkringen och hur inför- andet av de nya reglerna i sjukförsäkringen styrdes.

 

Årlig rapport 2010 (Rapport 2011:1)

Inspektionen för socialförsäkringen ska enligt sin instruktion i en särskild årlig rapport samla de viktigaste iakttagelserna vid systemtillsynen och effektivitetsgranskningen under det gångna verksamhetsåret. Rapport 2011:1 innehåller ISF:s viktigare iakttagelser avseende verksamhetsåret 2010.

Den nya pensionsmyndigheten (Rapport 2010:10)

ISF har inlett ett flerårigt projekt för att följa den nya myndighetens etablering och undersöka i vilken utsträckning de uttalade målen för nybildningen uppnås. Rapport 2010:10 är en förstudie, som innehåller en översikt över det gällande regelverket och identifierar områden för fördjupade studier. De två centrala frågorna i det fortsatta arbetet kommer att vara hur väl den nya myndigheten lyckas med sitt informationsuppdrag respektive hur de administrativa kostnaderna för pensionssystemet utvecklas.

Effektiviteten i Försäkringskassans administration 2000-2009 (Rapport 2010:9)

ISF har i detta projekt granskat socialförsäkringsadministrationens effektivitet under det gångna decenniet. Den allmänna bilden är att effektiviteten har utvecklats positivt. Kostnaderna per prestation har minskat, samtidigt som det inte finns några indikationer på att kvaliteten har försämrats.

Det finns dock några undantag från denna generellt positiva bild. Administrationen av sjukförsäkringen har fördyrats, men detta har skett parallellt med att ett nytt regelverk har införts och antalet sjuk- dagar har minskat. Handläggningstiderna vid de nationella försäkringscentren framstår som instabila. Den regionala variationen i beslutsfattandet  – ett mått på enhetligheten i handläggningen  – är fortsatt stor i vissa förmåner, medan den minskat i andra. En allmän reservation är att de utnyttjade måtten på beslutskvalitet inte är tillförlitliga över längre tidsperioder.

Handläggningsstöd för handikappersättning och vårdbidrag (Rapport 2010:8)

ISF har i detta projekt granskat om Försäkringskassans stöd till handläggaren skapar förutsättningar för en enhetlig handläggning. Granskningen har skett genom intervjuer med handläggare och specialister samt genom analyser av de stöd för handläggningen som Försäkringskassan har utvecklat.

ISF konstaterar att det finns brister i handläggningsstöden. Det största problemet är att vägledningen för skälighetsbedömningarna är otillräcklig. Stödet för dessa bedömningar bör därför utvecklas.

Effektiv köhantering – exemplet Tidig bedömning (Rapport 2010:7)

Syftet med föreliggande rapport är att visa hur köteori tillsammans med simuleringar kan utgöra verktyg för att hitta strategier för hur inflödet av ärenden till Försäkringskassan bör hanteras på effektivast möjliga sätt. Det gäller såväl ur de försäkrades som ur Försäkringskassans perspektiv. I granskningen har exemplet tidig bedömning inom sjukförsäkringen studerats. Analysen indikerar att handläggningstiderna och mängden ärenden som tar lång tid kan minskas betydligt om handläggarna aktivt bevakar de ärenden där beslutsunderlaget är ofullständigt. En annan viktig slutsats är att försäkrade med höga väntekostnader, företrädesvis hushåll med låga inkomster, kan prioriteras utan nämnvärda merkostnader för övriga försäkrade.

Regionala skillnader i sjukförsäkringens utfall (Rapport 2010:6)

Spridningarna sjukpenningutnyttjandet har minskat sedan 2003 och i dag ligger lägre än vid mitten av 1990-talet. Det är rimligt att tro att en del av detta har sitt ursprung i sammanslagningen av försäkringskassorna och Försäkringskassans arbete med att öka likformigheten i tillämpningen. Hur stor effekt detta arbete har haft går dock inte att avgöra. Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning uppvisar ett annat mönster. Dels är spridningen större, dels har den ökat sedan 1996. Det har skett betydande ökningar vid tre tillfällen, som sammanfaller med större regeländringar. De regionala mönstren har dock blivit mindre stabila över tiden. Det finns inte heller några tecken på att den lokala arbetsmarknadssituationen spelar någon större roll för besluten.

Försäkringskassans IT-verksamhet (Rapport 2010:5)

Det IT-arbete som sedan den nya myndigheten Försäkringskassan bildades 2005 har initierats för att effektivisera handläggningen och förbättra servicen till allmänheten befinner sig ännu i huvudsak i en utvecklingsfas, och en betydande potential återstår att utnyttja. ISF bedömer dock i föreliggande rapport att styrningen av IT-utvecklingen har förbättrats inom Försäkringskassan.

Rättssäker förvaltning? (Rapport 2010:4)

Inspektionen för socialförsäkringen har som uppgift att värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med anledning av detta tog inspektionen initiativ till en sektorövergripande konferens med syfte att precisera innebörden av begreppet rättssäkerhet för att diskutera hur rättssäkerheten inom förvaltningen ska kunna säkerställas.

Försäkringskassans verkställande av domar (Rapport 2010:3)

I många fall får den enskilde vänta flera månader på den ersättning som en förvaltningsdomstol gett dem rätt till. De långa väntetiderna gäller ofta arbetsskadelivränta. Verksamheten är inte tillräckligt prioriterad av Försäkringskassan, vilket äventyrar rättssäkerheten.

Samverkan inom socialförsäkringen (Rapport 2010:2)

Slutsatserna är att fler undersökningar med kontrollgrupper är nödvändiga innan man kan fatta välgrundade beslut om fortsatta investeringar i samverkansaktiviteter. Effektiva beställare och mottagare av utvärderingsrapporter saknas. Målen för samverkansformerna behöver också preciseras. ISF förordar att krav på utvärdering inte ställs på samordningsförbunden. De bör i stället åläggas att producera relevant och tillförlitlig statistik, så att oberoende utvärderingar kan göras av andra.

 

Rehabiliteringskedjan förkortade sjukskrivningarna (Rapport 2010:1)

Att pröva den sjukskrivnes arbetsförmåga leder till att fler börjar arbeta. Det visar en rapport från ISF som studerat rehabiliteringskedjans första år. Prövningen vid 91 dagar leder också till att fler börjar arbeta, men den effekten är inte riktigt lika stor och innebär framför allt deltidsarbete. Rapportförfattaren menar att det är själva tidsgränserna som lett till att fler börjar arbeta, och inte i första hand Försäkringskassans nya arbetsrutiner.Prövningen har framför allt betydelse i större städer. I mindre kommuner finner författaren inte några effekter på återgången till arbete.